Under tisdagen den fick vi ett underbart besök från en av den sista generationens repslagare och en nu levande länk tillbaka till den industriepok som under mer än 300 år fanns på Repslagarbanan i Karlskrona på Lindholmen.
Lennart Pettersson från Karlskrona 84 år gammal eller snarare ung, besökte oss i samband med vår utbildning av unga repslagare ifrån båtbyggarlinjen, det blev en magisk 
kaffestund med rundvandring i repslagarbanan där Lennart gick runt och kände på repen och berättade hur det var att arbeta här under hans tid.
Lennart Pettersson berättade att han anställdes vid Örlogsvarvet som lärling den 23 september 1942, han arbetade här till repslagarbanans nedläggning år 1961.
Dåtidens krav för ett lärling skontrakt var att med godkända betyg genomgå en 3-årig lärlingsskola, förutom 8.5 timmars arbetsdag, 48 timmars arbetsvecka och en halv arbetsdag på lördagar ingick undervisning i lärlingskolan tre kvällar i veckan.
Totalt sett var det 16 st anställda inklusive lärlingar som arbetade i repslagarbanan, beläggningen vid repslageriet var mycket hög och innebar mycket övertid, vid behov tillkallades extra folk från sjöreserven.
Förhållandet mellan arbetsledning och arbetare var mycket bra och var bl.a. baserat på de invanda rutinerna som tillämpades vid banan. Förhållandet till fartygsfolket och tackel-arbetarna var också bra, även om arbetarna vid repslageriet gick under benämningen ”busarna i banan”, berättar Lennart vidare med leende.
Arbetsmiljön var mycket speciell, kall och dragig i den ouppvärmda repslagarbanan, personalutrymmena var mycket spartanska utan varmvatten och indraget kallvatten, under lång tid fick kallvatten hämtas i spänner. Repslageriet andvände också murstocken för talgkokning, som bedrevs i hård konkurrens med gigantiska råttor!
Lennart berättar vidare att trots den hård arbetsmiljön var det nästan aldrig någon sjuk, och uppkom det diverse sjukproblem gick man bara in till ”tjärbadet” och stack fram näsan lite, det var ca 70 grader varmt där, så kurerade man små svackor på den tiden.
Lennart beskriver att självfallet finns både starka och fina minnen, det som dock var mest kännbart var förlusten av höger lillfinger i samband med dukt dragning den 1 mars år 1949, säger Lennart och håller upp handen med dess fyra fingrar…
Vi avslutar genom att fråga Lennart vad, betyder det för dig att Varvs Historiska Föreningen nu levande gör repslageriet?
Tycker det är roligt att ni håller det vid liv, bra att ni håller på det är mycket viktigt, avslutar Lennart.
